Min svärfar har en granne, "tant Andersson", 82 år,
som skulle kasta sin Mårbacka.
Eftersom min gulliga svärfar vet att jag älskar Mårbackor
frågade han mig om jag ville ha den i stället.
Den är jätte stor, sa han. Ja, men det är okej tänkte jag,
den kan få stå i garaget bland de övriga.
Sagt och gjort, vi hämtade den.....och så här ser den ut.

 

 

Såå stor och vacker kunde jag aldrig i min vildaste fantasi
tro att den skulle vara.
Den är helt underbar och kommer att få stå skyddad
under tak på vårt altanbord under dagtid,
(då kan vi se den från vardagsrummet)
ända tills minusgraderna är här på allvar.
Sedan ska den få hedersplats under lysrör i garaget.

Urnan är tant Anderssons och den ska hon få tillbaka i
vår med nyplanterade, blomrika och fräscha Mårbackor.


 

Jag tycker så mycket om just denna planta, kanske beror
det på att den fortarande är så fin ännu i mitten av oktober
och förstås, mårbacka är ju en av mina favoritpelargoner.

Därför kommer ytterligare en bild tagen ovanifrån.

 

copyright©Eva Gustafsson E-mail